Massprotester skakar landet

Lille, Frankrike – I kölvattnet av massiva protester från hundratusentals medborgare mot regeringens nedskärningar, är den nyutnämnda premiärministern Sébastien Lecornu pressad till bristningsgränsen. Med tryck från både fackföreningar och oppositionen tvingas Lecornu nu inleda kritiska förhandlingar om nästa års budget.

En svår balansakt för Lecornu

Professor Pierre Mathiot, en expert vid Sciences Po i Lille, beskriver premärministerns uppdrag som nästan omöjligt. Han säger, ‘Frågan är inte om regeringen kommer att falla, utan när.’ Lecornu, som kommit till makten efter att François Bayrous regering röstades bort, står inför den tuffa utmaningen att ena ett djupt splittrat parlament i en tid av växande politiskt missnöje.

Oppositionens hårda krav

Bara en vecka efter tillträdet har Lecornu påbörjat samtal med oppositionen för att finna en kompromiss kring budgeten för 2026. I fokus står hanteringen av det stora budgetunderskottet, där fackföreningarna kräver mer satsningar på välfärd samt högre skatter för de rikaste, något som skapar friktion med den konservativa högern.

Socialisterna står fast vid sina krav

Socialistpartiet har dock gjort det klart att de inte tänker gå med på några kompromisser. De har lagt fram ett alternativt budgetförslag med färre nedskärningar och högre skatter för de mest välbärgade. Mathiot påpekar att socialisterna ställer höga krav och är vresiga i förhandlingarna.

Macron i politiskt lågvatten

Presidens Emmanuel Macron navigerar genom en politisk storm med rekordlågt stöd bland medborgarna, där endast 15 procent uttrycker förtroende för honom. Hans strategi att utse premiärministrar från högern har visat sig problematisk då väljarstödet rört sig mer åt vänster.

EU:s oro över Frankrikes ekonomiska framtid

Den politiska krisen hotar inte bara Frankrike, utan kan även få ekonomiska konsekvenser för hela euroområdet. Med ett budgetunderskott som överskrider 5,5 procent av BNP och en statsskuld på över 115 procent av BNP, står landet inför utmaningar som kan påverka eurons stabilitet. Mathiot varnar för att utan en trovärdig plan för skuldminskning kan Frankrike tvingas möta hård kritik från andra EU-länder.

Krisens konsekvenser kan bli svåra

Mathiot förutspår att det kan ta minst tio år för Frankrike att nå EU:s krav på ett offentligt underskott på maximalt tre procent. För att verkligen kunna adressera dessa problem krävs det en långsiktig plan och bred acceptans inom samhället. "Om vi inte visar att vi har en plan för att minska skulden, kommer trycket att öka från andra medlemsländer som Finland och Nederländerna," avslutar Mathiot.