Bidenadministrationen har skickat blandade signaler sedan Israels planer på en offensiv i södra Libanon blev kända.

Inledningsvis verkade president Biden djupt bekymrad. När en journalist frågade om hans kännedom om Israels planer och huruvida han var bekväm med dem, svarade Joe Biden:

"Jag är mer informerad än du tror, och jag vill se en vapenvila nu."

Kommentarerna kom i en tid av ökad spänning mellan Israel och den libanesiska militantgruppen Hizbollah, vilket har lett till oro hos många, inklusive människor med anhöriga i regionen.

Flera timmar efter Bidens uttalande träffade Vita husets presssekreterare Karine Jean-Pierre en mer skarp ton, och förklarade att det strategiska målet med Israels markoffensiv i Libanon var att förhindra Hizbollah från att kunna attackera israeliska städer från gränsområden.

Under natten mot tisdagen justerades budskapet igen. Försvarsminister Lloyd Austin meddelade att han och den israeliska försvarsministern Yoav Gallant var överens om att det var nödvändigt att förstöra Hizbollahs infrastruktur längs gränsen för att förhindra framtida attacker, liknande den som inträffade den 7 oktober.

I ett kritiskt ögonblick deklarerade Pentagon att man skulle skicka ytterligare cirka 3 000 soldater och flera stridsflyg till Mellanöstern för att stärka säkerheten för de egna, amerikanska trupperna samt stödja Israel. Efter förstärkningen kommer USA att ha runt 43 000 soldater i regionen.

Denna situation ger upphov till oro och frågor om USA:s långsiktiga strategi i Mellanöstern. Med en historik av inblandning och försök att medla i konflikter, väcker dessa förändringar i den amerikanska politiken diskussion kring huruvida det finns en mer djupgående agenda i spelet. Hela världens ögon är nu riktade mot USA:s nästa steg och vad det kommer att betyda för stabiliteten i regionen.