I skuggan av det pågående kriget i Ukraina har vi blivit vittnen till hur avancerad civil teknik finner sin väg in på slagfältet. Från hackade trafikövervakningssystem till drönare beväpnade med granater har civila innovationer visat sig vara både kostnadseffektiva och kraftfulla. I Ukraina finns det idag flera hundra teknikföretag som specialiserar sig på att tillverka drönare för militära syften, vilket radikalt förändrar spelplanen för moderna konflikter.

Sverige står inte långt efter. Såväl Försvarsmakten som regeringen har ökat sitt fokus på så kallad dual use-teknik, som kan användas både civilt och militärt. Under sommaren presenterades regeringens försvarsinnovationsråd, lett av försvarsminister Pål Jonson. Rådets uppdrag är att ”identifiera åtgärder för att fler innovationer kan tas fram för att höja Sveriges militära förmåga”. Men detta innebär utmaningar, speciellt när det gäller att involvera civila aktörer i försvarsrelaterade projekt.

Pål Jonson nämner att trösklarna för samarbeten ofta är höga, på grund av sekretess och långdragna upphandlingar. Genom att omstrukturera hur projekt utvecklas kan dessa hinder övervinnas.

Revolutionerande teknikområden

Ministern framhäver flera teknikområden som särskilt intressanta för dual use, inklusive rymdsektorn, automation, artificiell intelligens och materialteknik. Sverige har en stark grund inom dessa fält, och det finns potential för en ”korsbefruktning” av idéer som kan stärka landets försvar och stimulera innovation hos civila företag.

Sveriges position som en global ledare inom innovation och med en unik försvarsindustriell bas ger landet möjlighet att utveckla avancerad militär teknologi som få andra nationer kan matcha.

För att underlätta denna utveckling har regeringen gett Vinnova och Försvarsmakten uppdraget att genomföra ett innovationsprogram inriktat på civil-militär synergier. De första utlysningarna inom detta program har redan genomförts, och viktiga beslut förväntas att meddelas inom kort.

Nya möjligheter med Nato

Det är även spännande tider på internationell nivå. Vinnova och Försvarsmakten arbetar på att föreslå svenska kandidater till Natos innovationsprogram Diana, som syftar till att samla startup-företag, forskare och etablerade teknikföretag för att utveckla nya lösningar inom områden som AI och bioteknik.

Men det finns fortfarande etiska frågeställningar. Många svenska banker och fondbolag har varit tveksamma till att investera i försvarsindustrin. Den internationella utvecklingen, inklusive Rysslands invasion av Ukraina, har dock lett till en förändrad syn, där det numera finns en ökad öppenhet och beredskap att samarbeta med försvarssektorn.

Svenska luft- och sjöförmågor

Ur ett tekniskt perspektiv står sig den svenska försvarsförmågan väl. Med moderniseringar som nya Gripen E-flygplan och innovativa ubåtar och ytstridsfartyg är Sverige på rätt väg. Men för att verkligen kunna möta framtida utmaningar betonar Pål Jonson vikten av en långsiktig satsning på utveckling inom detta område. Uppmaningen är klar: Det är dags att de civila företagen tar kliv in i den militära arenan och utnyttjar Sveriges breda tekniska kapaciteter för att forma ett starkare försvar.