Forskare och rättsexperter uttrycker stark oro över den växande kritiken mot samernas markrättigheter, som riskerar att skapa ett vi och dem-perspektiv i debatten. Under det senaste året har ledarskribenter i stora svenska tidningar ofta beskrivit samerna som ett hinder för majoritetsbefolkningens intressen, som till exempel utvinning av naturresurser och turism.

Det har utryckts oro över att samer har för starka rättigheter, särskilt efter en dom i Högsta domstolen som bekräftade Girjas samebys rätt till småviltsjakt och fiske, en rättighet som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Kritiker menar att detta kan leda till att samerna stänger av fjällområdena för majoritetsbefolkningen.

Debatten har även fört med sig påståenden om "samiska privilegier" och att privata markägares rättigheter i Norrland hotas. Forskare varnar att sådana påståenden kan trigga hat och hot mot samer. En rapport från Brottsförebyggande rådet visar att hatbrott mot samer ofta kan kopplas till deras rättighetsfrågor.

Samernas rättigheter grundar sig i urminnes hävd och skyddas av internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Att ifrågasätta dessa rättigheter kan leda till en försvagning av skyddet för urfolk inte bara i Sverige, utan globalt. Det har framkommit i samtal på Bokmässan att det finns en oro för att Sverige kan dra sig ur dessa internationella avtal.

Debatten om markanvändning och samernas rättigheter måste föras med respekt och utifrån förutsättningarna i mänskliga rättigheter. Enligt Sveriges grundlag ska det samiska folkets kultur och livsmiljö främjas. För att vi ska kunna uppnå verklig jämlikhet och bevara samisk kultur krävs dialog och samverkan.

Det är viktigt att alla parter ges utrymme för sina röster i denna komplexa fråga, och att vi arbetar mot ett samhälle där både samers och majoritetsbefolkningens intressen beaktas. Endast genom en öppen och respektfull dialog kan vi nå en lösning som är hållbar och rättvis för alla.