Regeringens nya reform skapar oro

Regeringen och Sverigedemokraterna har nyligen lanserat en ambitiös bidragsreform som syftar till att minska långvarigt bidragsberoende och öka sysselsättningen. Reformen inkluderar kontroversiella bidragstak, särskilt riktade mot familjer med fyra eller fler barn.

Forskarnas inställning

Men flera experter inom arbetsmarknadsforskning ifrågasätter förslaget. Anders Forslund, professor emeritus vid IFAU, betonar att de flesta som står utanför arbetsmarknaden har en stark vilja att söka jobb. Enligt honom påverkas endast en liten del av dem av det nya bidragstaket.

Reformens verkliga effekt

Forslund förklarar att i en grupp på 400 000-500 000 personer är det endast 10 000-15 000 som kommer att påverkas av reformen. Han menar att istället för att sänka bidrag, behöver dessa individer hjälp med att få rätt kompetens och bättre stödinsatser för att integreras på arbetsmarknaden.

Kritik mot reformens grundvalar

Reformen kritiseras även för sin brist på vetenskaplig grund. Forslund understryker att det inte finns några större stödbaserade studier som visar på positiva effekter av sådana inskränkningar, vilket innebär en risk för att skapa ytterligare ekonomiska problem för de som berörs.

Ekonomen Martin Nordin håller med

Martin Nordin, docent i nationalekonomi, uttrycker även han sin förvåning över att reformen får genomslag. Han menar att det är orimligt att skära ned på hushållens inkomster utan att adressera de verkliga orsakerna till varför många står utanför arbetsmarknaden. Han framhåller vikten av utbildning och sociala insatser.

Riskerna med reformen

Både Nordin och Forslund hänvisar till internationella studier, som de från Danmark, som visar att liknande reformer kan leda till ökande fattigdom och psykisk ohälsa. De uttrycker också en oro för att reformen kan bryta mot barnkonventionen, särskilt då de mest utsatta i samhället ofta är barnfamiljer.

Jobbpremien ska kompensera neddragningarna

Förutom bidragstaket planeras också en jobbpremie som kan ge dem som går från bidrag till arbete upp till 3 750 kronor extra under 18 månader. Trots detta kvarstår frågan om huruvida dessa insatser verkligen kommer att ha den önskade effekten på arbetsmarknaden.

Slutsats och eftertanke

Det återstår att se om reformen verkligen kommer att lyckas med sitt mål att minska bidragsberoendet eller om den endast kommer att skapa större problem för redan utsatta grupper. Många experter menar att det är dags för en mer genomtänkt och forskningsbaserad strategi för att verkligen öka sysselsättningen och förbättra livskvaliteten för de som står längst ifrån arbetsmarknaden.