Arbetstid - I ett banbrytande forskningsprojekt undersöker forskare i Sverige frivilligt deltidsarbete. De arbetar för att få en djupare förståelse för vad som motiverar arbetstagare att minska sina arbetstimmar och hur detta påverkar deras välbefinnande och livssituation. Detta projekt kan komma att förändra framtidens arbetsliv.

Vi fick en pratstund med projektledaren Mimmi Barmark, universitetslektor vid Sociologiska institutionen på Lunds universitet, som just nu lägger pussel med data från nästan 5000 offentliganställda. De första resultaten förväntas bli offentliggjorda till våren, men Mimmi är redan entusiastisk över de preliminära fynden.

– Det är ett omfattande och riktigt spännande projekt. Just nu fokuserar jag på cirka 700 personer som har arbetat deltid i tre år utan någon annan ersättning, som föräldrapenning. De gör detta verkligen av frivilliga skäl, säger Mimmi Barmark.

Forskarna har identifierat flera intressanta motiv för varför individer väljer att jobba deltid. En grupp nämner att de upplever arbetet som tungt, medan en annan kämpar med att balansera arbetet och familjelivet. Vissa längtar efter mer fritid för att förbättra sina livskvaliteter och umgås med nära och kära. Dessutom finns det personer som vill bidra till samhället genom ideellt arbete och minska sin konsumtion.

Den överraskande verkligheten är att nästan en fjärdedel, 24 procent, av de svarande arbetar deltid ofrivilligt på grund av funktionsnedsättningar eller långvariga sjukdomar. Dessa personer måste arbeta för att överleva, men kan inte klara av heltid på grund av sina hälsoproblem.

– Många av dem säger att de skulle vilja arbeta mer om de bara kunde. Flera har kämpat med utbrändhet och känner att deras arbetskapacitet inte har återställts sedan dess. Så en stor del av det ”frivilliga” deltidsarbetet är egentligen inte så frivilligt, förklarar Mimmi Barmark.

De som väljer deltidsarbete beskriver ofta att en av nackdelarna är det minskade inkomstsläget. Många upplever förbättrad livskvalitet och stärkta relationer, men den ekonomiska pressen är en ständig följeslagare. Det är ett svårt dilemma för många, menar Barmark.

Den politiska agendan kring arbetstidsförkortning har fått en starkare ställning det senaste året, särskilt efter att Socialdemokraterna föreslog en 35-timmars arbetsvecka. Mimmi Barmark menar att det finns tydliga positiva effekter från experiment där hela arbetsplatser går ner i arbetstid och behåller sina löner.

– Om Sverige som helhet skulle sänka arbetstiden med bibehållen lön skulle det bidra till att utjämna inkomstskillnaderna mellan heltids- och deltidsarbetare. Även om det kan verka kostsamt i korta perspektiv så får vi inte glömma att den relativa inkomsten spelar en stor roll för hur vi upplever vår ekonomiska situation. Om jag känner att jag har det bättre eller sämre än andra omkring mig påverkar det min tillfredsställelse, avslutar Mimmi Barmark.

Denna forskningsstudie kan vara början på en större och viktigare diskussion om hur vi arbetar och hur vi kan skapa ett mer humant och hållbart arbetsliv. Kommer framtiden för arbetslivet att vara kortare dagar och mer livskvalitet? Häng med oss för fler uppdateringar!