Psykiatriska sjukdomar som schizofreni orsakar stort lidande och utgör en massiv utmaning för samhället. Trots sorgliga fakta är dagens behandlingsmetoder ofta otillräckliga och kännetecknas av svåra biverkningar. Dessutom hjälper de endast mot vissa symptom, vilket gör att många patienter står utan effektiv hjälp.

Forskning har kommit till en punkt där man förstår att bristen på insikt i sjukdomarnas biologiska grund har lett till en stagnation inom läkemedelsutveckling. Men medan vi förstår att det finns ett samband mellan schizofrenins genetik och dess tidiga symptom, kan den nya forskningen leda till banbrytande behandlingar.

Ny forskning kastar ljus över schizofrenins orsaker

Det har nu framkommit att orsaken till schizofreni sannolikt ligger i störningar hos nervceller snarare än hos hjärnans stöttande celler. Genetiska studier pekar på tre centrala områden i hjärnan som förtjänar mer fokus: framhjärnan, hippocampus och amygdala. Dessa områden är avgörande för vår kognitiva funktion och känsloreglering.

Ett annat viktigt fynd är att energieffektiviteten i hjärnan verkar vara påverkat vid schizofreni. Forskarna har också noterat en minskning av mitokondrier i nervcellerna hos drabbade individer, vilket kan förklara flera av de symptom som patienter upplever.

Framåtblickande forskningsstrategier

Idag är forskarna i full gång med att utforska hur hjärnan utvecklas under ungdomsåren, särskilt vad gäller nervcellskopplingarna, eller synapserna, som formas i denna kritiska period. Den ledande hypotesen är att det kan ske fel i dessa utvecklingsprocesser och att detta kan länkas till uppkomsten av schizofreni. Om det stämmer kan det bana väg för nya, mer träffsäkra behandlingar i framtiden.