Det har varit en tuff väg, men Susanne Bejerot, psykiater i Region Örebro län och professor emerita vid Örebro universitet, är fast besluten: "Det här måste gå igenom!"

I en debattartikel i Dagens Nyheter i januari larmade hon om en stor randomiserad studie där medicinen rituximab testas som tillskott till den standardiserade antipsykotiska behandlingen för patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom. Studien riskerade att läggas ned, något som väckte oro bland forskare och patienter.

En av de främsta utmaningarna har varit sjukdomens karaktär; symptom som misstänksamhet och bristande insikt har lett till att många patienter avböjt att delta. Målet var att få med 120 deltagare, men efter två år hade endast 50 tackat ja.

Men i vintras satte Susanne Bejerot igång med ett intensivt arbete som burit frukt. Genom att hålla nästan 50 digitala föreläsningar och kontakta psykosmottagningar i hela landet har hon lyckats få fler deltagare till studien. Hon har till och med delat sitt privata telefonnummer med ett stort antal patienter.

"Jag är väldigt flexibel och nåbar kvällar och helger", förklarar hon. "Idag fick patient 90 sin behandling. Det har varit svårt, men vi kommer att nå minst 100 patienter innan vi stänger rekryteringen vid årsskiftet. Det här är en stor studie för att vara en akademiinitierad behandlingsstudie med psykospatienter."

Nyligen svepte en interimanalys som analyserade resultaten från de första 64 patienterna fram grönt ljus för fortsatt forskning.

Susanne berättar: "Analysen visar att minst 25 procent av de som fått aktiv behandling måste vara 'mycket förbättrade', och det kriteriet är uppfyllt. Jag vet inte det exakta antalet, bara att det är tillräckligt många för att vi kan gå vidare."

Trots de positiva indikationerna på behandlingseffektivitet, varnar hon att interimanalysen inte ger en komplett bild av hur placebo-gruppen har reagerat.

Rekryteringssvårigheterna har flera orsaker, påpekar Bejerot. Förutom patienternas tvekan finns en överbelastad psykiatri där brist på tid och incitament gör det svårt för läkare att uppmuntra sina patienter att delta i studier.

"Många kollegor ställer inte frågor till sina patienter i tillräcklig utsträckning. Dessutom är regelverken för läkemedelsprövningar så krångliga att många avstår från att delta," säger Bejerot.

Om det visar sig att rituximab har en positiv effekt kan det leda till ett paradigmskifte inom behandlingen av psykossjukdomar, menar hon.

"Det skulle öppna dörren för att på allvar börja tänka på immunologiska avvikelser vid psykossjukdom. Rituximab är en kostnadseffektiv medicin som administreras var sjätte månad, vilket kan betyda enormt mycket för dagens patienter och samtidigt intensifiera forskningen kring immunologi."

Efter denna studie planeras en uppföljande treårig studie för att utvärdera effekterna av långtidsterapi.

Trots att Bejerot verkar kunna nå 100 deltagare före rekryteringen stängs är hennes budskap tydligt till kollegor i vården: "Jag behöver fler patienter. Vi välkomnar deltagare från hela Sverige fram till årsskiftet!"