FN har nu antagit en banbrytande plan för att skydda vår planets biologiska mångfald. En av huvudpunkterna i denna plan är att etablera ett permanent organ där urbefolkningar får en hörbar röst och möjlighet att delta i strategiska beslut kring naturvård.

Under mötet har världspolitikens komplicerade dynamik präglat diskussionerna, och förhandlingarna har varit allt annat än lättsamma. Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har kritiserat Ryssland för att de "sätter armarna i kors" och inte aktivt deltar i diskussionerna, vilket bidrar till att fördröja viktiga beslut.

Ett återkommande tema har varit pengar. Många länder, särskilt de rikare, har visat motstånd mot att öka sitt ekonomiska åtagande, medan utvecklingsländerna har uttryckt oro för kraven på att mäta framsteg och rapportera om dessa framsteg på ett transparent sätt. Detta dilemm har satt Sverige i en medlarroll, där Pourmokhtari har påpekat den akuta nödvändigheten av att nå en lösning: "De rika länderna vill inte ge mer pengar och utvecklingsländerna tvekar att vara transparenta, vi måste hitta en väg framåt," sa hon nyligen i en intervju.

Den negativa utvecklingen av den biologiska mångfalden är en av de största utmaningarna vår planet står inför idag, och FN:s nya initiativ ses som ett nödvändigt steg, men tidpunkten är kritisk. Aktivister och experter varnar för att utan omedelbara åtgärder kan vi se en fortsatt nedgång av viktiga ekosystem och arter.

Kritiker menar att även med detta nya organ kan det vara för sent om inte kraftfulla och omedelbara åtgärder vidtas. Kommer denna plan att kunna motverka de globala hoten mot vår biodiversitet innan det är för sent? Texten uppdateras.