Vi måste ta denna frågeställning på största allvar och förstå att demokrati är något vi ständigt måste försvara, påpekar kommentatorer och historiker.

Vid namn Quisling är idag fullständigt synonymt med landsförräderi. Hans handlingar under andra världskriget gjorde honom till en av de mest avskydda figurerna i norsk och skandinavisk historia, och trots att ämnet är välkänt, är det anmärkningsvärt att Erik Poppes film "Quislings sista dagar" är den första spelfilmen som skildrar hans liv i detalj. Filmen, som redan har blivit en stor succé hos publiken i vårt västra grannland, belyser inte bara Quislings avskyvärda val, utan väcker även frågor om utrikespolitik och medborgaransvar i ett nutida perspektiv.

Med en stigande oro för populism och extremism i flera länder är det viktigare än någonsin att förstå de historiska konsekvenserna av att kompromissa med demokratins principer. Man blir påmind om hur snabbt en demokratisk stat kan förvandlas till en totalitär regim och hur en individs beslut kan sprida förödelse. Poppe beskriver hur Quisling utnyttjade sin makt och inflytande för att göra oetiska val som ledde till hans lands stor oreda.

Även om Quisling är en figurerad av det förflutna, är hans lärdomar relevanta idag. Därför måste vi alla vara vaksamma och stå upp för våra värderingar. Denna film kan bli en ögonöppnare för många, där vi reflekterar över vad det innebär att vara medborgare i en demokrati och vikten av att skydda våra samhällen från fördärv.