Det har skett en dramatisk nedgång i antalet fartyg som anländer till svenska hamnar under 2024. Enligt årsstatistiken från Sjöfartsverket minskade antalet anlöp till 67 100, vilket innebär en nedgång på nästan fyra procent jämfört med 2023. Detta är det lägsta antalet anlöp på fem år, sett endast till år 2020, som påverkades av pandemin.

Traditionellt sett är det södra Sverige, och särskilt Malmö med sin omfattande Öresundstrafik och färjelinjer till Tyskland och Polen, som dominerar antalet anlöp. Men det är intressant att notera att Helsingborg har drabbats hårdast av minskningen, medan Stockholm istället har sett en ökning.

Karlskrona visar den största procentuella ökningen med 17 procent, medan Strömstad har upplevt ett dråpligt fall på 46 procent. Trots det minskade antalet fartyg ökar godsvolymerna som transporteras, vilket tyder på att de fartyg som fortfarande är i trafik är bättre fyllda än tidigare. 2024 ökade godsvolymerna med två procent till över 155 miljoner ton.

Särskilt Göteborg har sett en ökning i godsmängder, men Karlshamn och Nynäshamn har procentuellt sett ökat mest med 26 procent. Det är dock viktigt att nämna att oljehamnen Brofjorden upplevde den största minskningen både i ton och procent, med en nedgång på tio procent.

Tyvärr är passagerartrafiken fortsatt trög för 2024 med endast 20,5 miljoner resenärer, en minskning med tre procent jämfört med året innan. Detta är en kraftig minskning från 2019, då antalet resenärer var hela 27,0 miljoner. Minskningar har främst noterats i Strömstad, Helsingborg, Kapellskär, och Göteborg på grund av ett minskat utbud av färjetrafik.

Kryssningar i Östersjön har drabbats av nedgångar, dels på grund av pandemin men också på grund av det pågående kriget i Ukraina. Detta har påverkat Stockholm, där internationella kryssningar tidigare har bidragit stort till turismen. Då dessa kryssningsresenärer ofta spenderar mycket pengar, är det ett ytterligare slag mot den ekonomiska återhämtningen i regionen.

Minskningen i antalet fartygsanlöp inverkar även negativt på Sjöfartsverket, som till största delen finansieras av avgifter från handelssjöfarten. Ett betydande ekonomiskt underskott för 2024 förväntas, vilket kan tvinga verket att anpassa sina kostnader och potentiellt sänka servicenivån.

– Vi står inför en utmaning och behöver anpassa vår verksamhet till de nya förutsättningarna, säger Niclas Härenstam, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket. Dessa förändringar kan få långtgående konsekvenser för sjöfartssektorn och dess bidrag till den svenska ekonomin, vilket gör det viktigare än någonsin att följa utvecklingen noga.