Fanny Franke, 26, från Karlskrona, har kämpat med ett ovanligt neurologiskt tillstånd hela sitt liv. Det var redan i lågstadiet som hon insåg att hon var annorlunda. Vid en uppgift där eleverna skulle rita bilder som poppade upp i deras huvuden när läraren läste en historia, satt Fanny med ett tomt papper. Hon beskriver att när hon försökte visualisera bilder, såg hon bara svart.

- Jag undrade hur de andra egentligen kunde rita något. För mig var det som att en helt annan värld existerade som jag inte kunde få tillgång till, berättar Fanny.

När Fanny sedan hade problem med att somna och försökte räkna får, insåg hon att den imaginerande förmågan inte fungerade längre. Åren gick, och hon blev medveten om att hon inte kunde föreställa sig bilder.

- Jag kan inte ens föreställa mig min mamma, det är skrämmande, säger hon.

Fanny stötte på termen ”afantasi” under gymnasiet, vilket förklarade hennes tillstånd. Begreppet, som beskrevs av Francis Galton så tidigt som 1880, fick sitt namn först under 2000-talet av professor Adam Zeman. Zeman har också nämnt att cirka en av 50 personer kan drabbas av detta tillstånd och att det inte anses vara en störning.

- Det kändes som en lättnad att få veta att jag inte var ensam. Många andra har liknande erfarenheter, vilket ger en känsla av gemenskap, säger Fanny.

Fanny kämpar emellertid med att förstå hur hennes minnesförmåga fungerar. Hon undrar om hon har tappat minnen genom livet och om hennes oförmåga att visualisera har påverkat hur hon kommer ihåg viktiga stunder.

- När jag försöker minnas ser jag bara fakta framför mig, och känslorna kopplade till dem är svåra att återuppleva. Jag har alltid gillat att ta bilder och filma, och det känns som en strategi för att kunna minnas bättre, säger hon.

Det finns dock positiva aspekter av hennes tillstånd. Till exempel kan Fanny inte föreställa sig skrämmande scenarier, vilket gör att svåra erfarenheter inte är lika känslomässigt laddade.

- När mitt ex blev tillsammans med min kompis kunde jag inte se dem tillsammans i mitt huvud. Det lättade verkligen min process att gå vidare, för annars hade det nog tagit mycket längre tid, säger Fanny.

I dag har Fanny accepterat sitt tillstånd. Hon är tacksam att hon föddes med det, snarare än att drabbas av det senare i livet.

- Jag vet ju inget annat. Det hade varit jobbigare om jag plötsligt haft förmågan och sedan förlorat den, reflekterar hon.

Fanny önskar att mer forskning kunde göras om afantasi, då det fortfarande finns få studier om ämnet. Det förvånar henne att hon kan se bilder när hon drömmer, trots att det är omöjligt i vaket tillstånd.

Hon har delat sin historia på TikTok och blivit positivt överraskad över att upptäcka att hon inte är ensam. Fanny har funnit att det finns ett spektrum inom afantasi, där vissa har olika grader av förmåga att föreställa sig bilder.

- Det är fascinerande att lära sig att vi alla upplever detta på unika sätt. Jag förstår nu hur många som kämpar med liknande utmaningar, men det kan se väldigt olika ut för olika individer, avslutar Fanny.