Donald Trumps förslag om att göra Grönland till amerikanskt territorium väcker nu starka reaktioner och misstankar om dolda intressen.

Statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten beskriver Trumps drag som en ”öppning i ett schackparti”, vilket kan förklara de underliggande strategierna som ligger bakom.

I syfte att få stöd för att förhandla om ett köp av ön, har flera republikaner anslutit sig till Trumps agenda. Enligt Jan Hallenberg, statsvetare vid Utrikespolitiska institutet, är detta tecken på att det finns en växande konsensus inom partiet att Grönland bör bli en del av USA.

Historiskt sett har USA en lång tradition av att köpa landområden, som köpet av Louisiana från Frankrike 1803 och Alaska från Ryssland 1867. Republikanerna ser detta som en affärsmöjlighet och Grönland kan betraktas som en utvecklingsbar fastighet.

Men vad är den verkliga planen? Trumps utspel kan mycket väl handla mer om geopolitisk positionering än om ett faktiskt köp av Grönland.

USA:s avsikter kan inkludera att stärka sina ekonomiska och säkerhetsmäsiga intressen i regionen, såsom att bygga fler militärbaser eller att hjälpa amerikanska företag att utvinna Grönlands rika naturresurser. Samtidigt kan det handla om att motverka ryska och kinesiska intressen i området.

Hallenberg påpekar att det förmodligen kommer att finnas krav på ökad militär upprustning, både från USA och Danmark, för att skapa stabilitet.

Trots att grönlänningarna avvisar tanken på att bli amerikaner, är de öppna för diskussioner om framtida investeringar. Segesten indikerar att grönlänningarna kan tänka sig samarbeten kring gruvdrift, förutsatt att det sker under rätt förhållanden.

Den senaste tidsuppmärksamheten kring Grönland har lett till att invånarna känner sig mer sedda, trots att de länge känt sig försummade med tanke på deras strategiska position och rika mineraltillgångar.

Intresset från USA kan även ge grönlänningarna en chans att förbättra sina förhandlingar med Danmark. Detta skulle kunna skapa en konkurrens mellan de två aktörerna, där Grönland kan ställa krav på Danmark att erbjuda mer stöd och utveckling.

Danmark befinner sig i en knepig situation, eftersom de inte kan kritisera USA för hårt. Eftersom Danmark är starkt beroende av amerikansk säkerhetspolitik, är deras handlingsutrymme begränsat.

Det finns mycket mer på spel än bara en fastighetsaffär, och Grönlands strategiska betydelse i geopolitiken kan omdefiniera maktbalansen i Arktis. Hur långt är USA berett att gå för att säkra sina intressen och hur agerar Danmark i detta spel? Det återstår att se i denna komplexa internationella schackmatch.