Turkiets president Recep Tayyip Erdogan intensifierar sina hot mot de kurdiska grupper som i dag kontrollerar delar av norra Syrien. Efter att Assadregimen har blivit svagare är spelplanen för Erdogan mer fördelaktig: Den nya makten i Damaskus har en vänligare hållning gentemot Turkiet, trots att regimen fortfarande är instabil.

Dessutom kan vi se en återkomst av Donald Trump som potentiell president i USA. Tidigare har Trump visat sympati för Erdogans syn på situationen i Syrien och har uttryckt önskan om att USA ska dra tillbaka sina styrkor från landet. Detta är av stor betydelse eftersom USA:s närvaro skyddar de kurdiska miliserna i större delen av Syrien, konstaterar Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Framtiden ser dyster ut för de PKK-allierade grupperna, som står inför utmaningar på flera fronter. Erdogan har hotat att vidta åtgärder för att förhindra en uppdelning av Syrien eller skapa en så kallad "terrorstat" vid Turkiets södra gräns.

Turkiet har redan tidigare ingripit militärt i Syrien, vilket ger tyngd åt Erdogans hot. Frågan om hur en eventuell intervention skulle se ut är fortfarande otydlig. Erdogan kan antingen mobilisera rebellgrupper som stöds av Turkiet, som HTS, eller direkt sätta in turkiska trupper, vilket kan leda till spänningar med USA.

Samtidigt föreslår Ahmed al-Sharaa, ledare för HTS, att de kurdiska styrkorna bör integreras i en syrisk armé. Detta budskap liknar det som tidigare har framförts av Assad-regimen. Från det kurdiska hållet finns det en vision om att de ska fungera som en separat enhet inom armén, medan Damaskus kräver att de upplöser sina enheter och ansluter sig individuellt.

För Erdogan kvarstår den centrala frågan om att eliminera den PKK-infrastruktur som finns i Syrien och förhindra att kurdisk självständighet inspirerar kurderna i Turkiet. Om en stark regim i Damaskus kan återta kontrollen över de kurdiska områdena upp till gränsen, skulle det vara en idealisk lösning för Erdogan.