Ett år av krig i Gaza: En chockerande tidslinje av händelser
2024-10-06
Författare: Elin
7 oktober
I gryningen den 7 oktober inleder terrororganisationen Hamas en av de mest omfattande attackerna mot Israel i modern tid, med tusentals raketer riktade mot olika mål. Samtidigt stormar nästan 1 000 beväpnade män in i landet, vilket resulterar i minst 1 200 dödsfall, inklusive 260 personer på en musikfestival. Över 200 personer tas som gisslan, vilket markerar en ny era av terror och osäkerhet.
8 oktober
Israel förklarar krig för första gången sedan 1973 och inleder en massiv motattack med flygattacker mot över 1 000 mål i Gaza. Samtidigt börjar den iranska allierade milisgruppen Hizbollah attackera Israel från Libanon, vilket resulterar i att 300 000 israeliska reservister kallas in för att stödja armén.
13 oktober
Israeliska myndigheter beordrar över 1 miljon invånare i Gaza att evakuera söderut, och hundratusentals människor flyr sina hem i vad som kan beskrivas som den största humanitära krisen i regionen på årtionden.
17 oktober
En tragisk attack mot al-Ahli Arab-sjukhuset i Gaza dödar flera hundra människor. Medan det Hamasledda hälsoinstitutet skyller på Israel, pekar underrättelseanalyser på att sjukhuset kan ha träffats av en raket avfyrad inifrån Gaza.
1 november
De första utländska medborgarna evakueras till Egypten, vilket inkluderar tusentals människor med dubbelt medborgarskap. Bland dessa finns det en påtaglig mängd svenskar i Gaza.
6 november
Dödstalet i Gaza överskrider 10 000, vilket speglar den förödande konflikten och den katastrofala humanitära situationen.
14 november
Svenskar i Gaza får tillåtelse att lämna, något som markerar ett viktigt steg för att extrahera medborgare från den krigsdrabbade regionen.
15 november
Israels militär genomför en operation på Gazas största sjukhus, al-Shifa, vilket leder till rapporter om att spädbarn avlider på grund av brist på el och syrgas. Det humanitära läget blir alltmer kritiskt.
21 november
Israel och Hamas kommer överens om en stridspaus för fångutväxling, vilket gör att 105 israeliska fängslade frigörs i utbyte mot 240 palestinska fångar. Detta momentära eldupphör varar i sex dagar, vilket ger ett kort andrum för civila i Gaza.
4 december
Eldupphören avslutas, och Israel intensifierar sina attacker mot Khan Yunis i södra Gaza, där många människor har sökt skydd. Den humanitära katastrofen fortsätter att förvärras.
15 december
I en tragisk incident dör tre personer ur gisslan genom ett misstag från den israeliska militären, vilket leder till hård kritik och krav på ansvar.
22 december
Dödstalet i Gaza överskrider 20 000, enligt det Hamas-kontrollerade hälsoinstitutet. Den upprepade våldsspiralen syns ingen ände på.
2 januari
Israel påbörjar en delvis tillbakadragning av tusentals trupper från Gaza, medan mer än en miljon människor är på flykt inom regionen, vilket ytterligare fördjupar krisen.
11 januari
USA och Storbritannien genomför gemensamma flygattacker mot Iranstödda Houthi-rebeller i Yemen, som har attackerat internationell sjöfart i Svarta havet som svar på konflikten i Gaza.
26 januari
Flera länder pausar sitt stöd till UNRWA efter avskedandet av anställda som misstänks för att ha haft kopplingar till Hamas. Sverige annonserar senare också en paus i sitt ekonomiska stöd, vilket får internationella konsekvenser.
4 februari
En ny chockerande attack i Rafah resulterar i att mer än 90 människor dödas. Den humanitära situationen i Gaza når nya rekord avlidna.
20 februari
FN:s livsmedelsprogram (WFP) tvingas pausa sina nödhjälpsleveranser till norra Gaza på grund av säkerhetsproblem.
29 februari
Dödstalet i Gaza når en alarmerande nivå av över 30 000 döda, vilket visar hur omfattande och vedervärdig konflikten har blivit.
1 mars
Ett kaos uppstår när en nödhjälpskonvoj anländer till Gaza stad, vilket leder till över 100 dödsfall och över 750 skadade. EU beslutar att öka stödet till UNRWA i en tidpunkt av kris.
25 mars
FN:s säkerhetsråd godkänner för första gången en resolution som manar till vapenvila i Gaza. Detta möts av försiktiga förhoppningar bland lokalbefolkningen, men det är oklart hur långvarig den kan bli.
2 april
Sju biståndsarbetare dödas i en israelisk flygattack, vilket föranleder en offentlig ursäkt från Israels president, Isaac Herzog.
8 april
Israel drar tillbaka delar av sina marktrupper för att förbereda en offensiv mot Rafah, där oroligheterna intensifieras.
18 maj
Över 800 000 människor har lämnat Rafah, och FN rapporterar att den humanitära situationen är kritisk.
24 maj
ICJ beordrar Israel att omedelbart stoppa offensiven mot Rafah i ljuset av den förödande humanitära situationen där.
6 juni
Minst 40 personer dör i en attack mot en FN-skola i Gaza, där civila har sökt skydd. Många av de döda är barn, vilket stressar det redan pressade sjukvårdssystemet.
17 juni
Netanyahu upplöser sitt krigskabinett efter politiska konflikter, vilket ger en inblick i de inre motsättningarna inom den israeliska regeringen.
13 juli
Minst 90 människor dödas i en attack mot ett tältläger, med fokus på att döda Hamasledaren Mohammed Deif, som anses vara central för konflikten.
19 juli
Den smittsamma polioviruset upptäcks i avloppsprover i Gaza, vilket oroar hälsovården i regionen, som haft poliofria årtionden.
22 juli
En ny attack mot Khan Yunis dödar minst 70 människor. Över 400 000 människor befinner sig i området, vilket gör den humanitära situationen ytterligare oacceptabel.
25 juli
Netanyahu besöker USA för första gången sedan krigsutbrottet, och hans framträdande möts med både stöd och motstånd.
27 juli
En dödlig attack i Golanhöjderna dödar minst tolv barn och ungdomar, vilket chockerar hela regionen.
30 juli
En israelisk militärbas stormas efter anklagelser om sexuella övergrepp på en palestinier, vilket skapar stark ilska inom Israel.
31 juli
Hamas ledare Ismail Haniya dör i en explosion i Teheran, vilket trappas upp hämndhot från Iran och Hizbollah.
2 augusti
Sverige stänger tillfälligt sin ambassad i Libanon på grund av den försämrade säkerhetssituationen i regionen.
10 augusti
Över 100 människor dödas i en attack mot en skola, vilket framhäver den bristande respekten för civilbefolkningens liv under kriget.
15 augusti
Antalet döda i Gaza når 40 000, vilket indikerar att var 50:e invånare har mist livet under konflikten.
20 augusti
Israels militär hämtar hem kropparna av sex döda gisslan, vilket skapar ett krav på att nå en lösning med Hamas.
25 augusti
Hizbollah hävdar att man har skjutit över 300 raketer mot Israel som svar på tidigare attacker, vilket intensifierar konflikten ytterligare.
29 augusti
Hamas och Israel enas om dagliga stridspaus för att vaccinera barn mot polio, vilket är en viktig humanitär åtgärd mitt i krisen.
1 september
Ytterligare sex döda gisslan hittas, intensifierar protesterna i Israel. Samtidigt uppstår stor samhällsoro kring regeringens hantering av situationen.
6 september
En turkisk-amerikansk kvinna skjuts ihjäl på Västbanken under en protest, vilket väcker internationell fördömande.
7 september
Den största demonstrationen mot regeringen hålls i Israel, med en halv miljon deltagare som kräver förändring.
17 september
Exploasioner i Libanon resulterar i över 35 döda, och FN utreder huruvida dessa incidenter är krigsbrott.
18 september
Nya explosioner inträffar i Libanon, vilket visas som ett tecken på den rådande osäkerheten i området.
20 september
Israel genomför ett flyganfall mot södra Beirut, vilket skapar oro för en eskalering av konflikten i regionen.
23 september
Israel utför storskaliga attacker mot Libanon, vilket resulterar i över 500 döda. Den internationella världen följer utvecklingen med stor oro.
27 september
Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah dödas, vilket kan utlösa stora regionkonflikter.
30 september
Över 100 000 människor flyr från Libanon till Syrien, vilket skapar en humanitär kris i både länder.
Extra information
Denna tidslinje sammanfattar det tragiska kriget i Gaza från oktober 2022 till oktober 2023, och belyser de katastrofala humanitära konsekvenserna av konflikten. Den påverkar inte bara de direkt involverade parterna, utan har också långtgående effekter på regional stabilitet och internationella relationer. Diskussioner om fred och mänskliga rättigheter är mer aktuella än någonsin i kölvattnet av dessa händelser. Det är uppenbart att både israeliska och palestinska liv har påverkas på djupet, och vägar till försoning och hållbar fred behöver vara en prioritet för det internationella samfundet.