Elon Musk, ägaren av Twitter (nu kallat X) och mångmiljardär, har de senaste veckorna väckt kraftig moralpanik i den europeiska offentligheten. Anledningen är hans starka och ofta okända kritik mot socialdemokratiska regeringar i länder som Tyskland och Storbritannien.

Musk har lyft fram den så kallade "groomingskandalen", där det rapporteras att pakistanska män har förgripit sig på över tusen brittiska tonårsflickor. Denna skandal, som blottades för mer än ett decennium sedan, har enligt många inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Musk har öppet uppmanat den socialdemokratiska regeringen i Storbritannien att avgå som en konsekvens av den bristande hanteringen.

Han har även genomfört ett timslångt live-samtal med Alice Weidel, partiledare för det tyska högerpartiet AfD, som sändes på Twitter. Musk har visat sitt stöd för AfD inför det kommande tyska valet i februari, vilket har fått många att ifrågasätta hans politiska agenda.

EU-kommissionen står nu under tryck att agera mot Musk. Flera europeiska politiker, särskilt socialdemokrater, anklagar honom för att sprida "desinformation" och lägga sig i andra länders interna ärenden. De kallar på EU att använda möjligheten att bötfälla Twitter med stor summa i syfte att tysta spridningen av hans kontroversiella åsikter.

Stefan Löfven, ordförande för Europeiska socialdemokrater, har uttryckt att EU bör "ta i med hårdhandskarna" mot Musk, vilket återspeglas av många andra politiker. Det är emellertid en farlig utveckling för yttrandefriheten, eftersom Musk har rätt att uttrycka sina åsikter, oavsett hur oeniga vi är med dem.

Intressant nog är Musk inte den första miljardären som ger sig in i politiska debatter. Det som skiljer honom från andra är att hans åsikter på många sätt avviker dramatiskt från det etablerade politiska samtalet i Europa, vilket har lett till att hans uttalanden väcker mycket starka reaktioner.

Det blir också tydligt att den pågående debatten handlar om mer än bara Musks personliga åsikter. Hans ställning som ägare av Twitter sätter fokus på hur sociala medieplattformar kan manipulera debatten och styra vilka röster som hörs. Alexandra Geese, en tysk grön EU-parlamentariker, har framfört att Musk bör få samtala med AfD:s ledare, men inte få ändra algoritmer som styr vad andra får se.

EU-Kommissionens förmåga att skärpa reglerna kring sociala medieplattformar utmanas nu. Det har påbörjats en utredning för att avgöra om Musk har manipulerat algoritmerna, vilket skulle strida mot EU:s lagar. Kritiker är bekymrade över hur denna typ av granskning kan leda till inskränkningar av yttrandefriheten.

Det är dessutom viktigt att glömma bort att påståenden om politisk partiskhet i algoritmerna inte har bevisats. Twitter är transparent med sin källkod, så folk kan själva granska hur plattformens funktioner fungerar. Att anklaga Musk för manipulering av algoritmer utan att ha konkreta bevis kan i sig vara en form av desinformation.

Det är uppenbart att Elon Musks politiska åsikter kan vara kontroversiella och undermåliga. Men det är inte Musk i sig som borde ses som det största hotet, utan hur hans plattform kan forma det offentliga samtalet. Att ha kontroll över debatten genom att styra vilka röster som ges plats är en verklig fara för demokratin.

Ett stort hot mot yttrandefriheten kommer om EU skulle börja använda sin makt för att tysta röster som inte passar den politiska agendan. Den debatt som förs kring Musk riskerar att bli en del av en större censurdebatt där det handlar mer om att passa in i den rådande norm än om att försvara rätten till en mångfald av åsikter. Den verkliga poängen med yttrandefriheten är inte att skapa enighet, utan att ge plats för oenighet och olika perspektiv.