Den dolda ekonomiska kriminaliteten växer enormt

Den kriminella ekonomin beräknas idag omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen och dess tillväxt är alarmerande. Detta avslöjas i Ekobrottsmyndighetens (EBM) senaste lägesrapport för 2025.

Krav på strängare lagar och straffskalor

EBM kräver nu en utredning för att kunna klassificera de allvarligaste formerna av ekonomisk brottslighet som "synnerligen grova" samt för att införa striktare straffskalor. Enligt Rikard Jermsten, generaldirektör vid EBM, har den ekonomiska brottsligheten blivit mer komplex där vinsterna i vissa fall överstiger 100 miljoner kronor.

Fokusområden för kriminella

Kriminella riktar in sig på sektorer som välfärden, bankverksamhet, premiepensionssystemet samt stora byggprojekt. Här förekommer skattefusk, bokföringsbrott och andra former av svindel, vilket skapar stora ekonomiska konsekvenser för samhället.

Penningtvätt - centrum för brottslighet

Penningtvätt har blivit en av hörnstenarna i den kriminella ekonomin, där stora summor måste tvättas för att dölja ursprunget. Dessa brottsvinster kan kopplas till våldsamma brott i Sverige och utgör en stor risk för landet.

Behov av åtgärder och förbättringar

EBM betonar att det behöver bli svårare att starta eller ta över företag för att förhindra ekonomisk brottslighet. Dessutom bör kontroller av företag och dess företrädare förbättras, både inom den privata och offentliga sektorn.

Samhällets reaktioner måste anpassas

Samhällets åtgärder mot ekonomiska brott måste utvecklas i takt med brottslighetens förändringar. EBM påpekar att straffskalorna för ekonomiska brott är inaktuell och inte återspeglar brottens allvar. Det finns ett behov av högre straff för grova ekonomiska brott.

Effektivare brottsbekämpning genom skärpta straff

EBM anser att mer passande straff skulle öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Detta skulle innebära att polisens möjligheter till tvångsåtgärder, som häktning och elektronisk övervakning, skulle förbättras vid misstanke om brott.