Den litterära världen är i konstant förändring, särskilt med den ökande populariteten av ljudböcker. Varje år reflekterar vi över böckers plats i vår kultur, något som nu påverkas kraftigt av den digitala revolutionen.

Boken har historiskt sett varit en hörnsten i samhället, men hur står den sig idag mot musik och andra konstformer? Musik är en kategori som, till skillnad från Boken, lätt kan anpassas och tolkas på många olika sätt, vilket gör det svårare att prata om en gemensam framtid.

Det som dystopiskt kan förespås, enligt fjolårets debatt, är att ljudboksmarknaden nu har delat sig. Vi verkar ha två olika marknader: en för strömmade ljudböcker och en för tryckta böcker. Denna uppdelning har blivit mer uppenbar nu när den facklitterära marknaden kämpar. Enligt en nyligen genomförd undersökning har försäljningen av fackböcker minskat dramatiskt, till stor del på grund av bristen på kända profiler som kan marknadsföra dem.

I en tid där sociala medier och digital marknadsföring är avgörande för att nå ut till läsare, står den anonymt framgångsrika författaren Aud Midtsund i kontrast till de nuvarande trenderna. Trots att hon blivit den mest framgångsrika författaren på Storytel med över femtio romaner, är hon praktiskt taget okänd i sin egen hemstad och ännu mer så utanför Norge.

Aud Midtsund skriver historiska romanserier som tilltalar en yngre och kvinnlig publik, men istället för att söka berömmelse och publicitet, verkar hon ha valt att fokusera helt på sitt skrivande. Det är en fascinerande utveckling, speciellt med tanke på att hennes böcker endast publiceras som ljudböcker och e-böcker, vilket skapar en intressant dynamik på dagens bokmarknad.

Det är värt att notera att plattformar som Storytel och Bookbeat dominerar utbudet av ljudböcker, där förlagens egna titlar ofta får främsta plats. Detta ställer frågan: Vad händer med den litterära mångfalden? Är framtiden för våra litterära röster begränsad till de som kan satsa på marknadsföring?

Samtidigt kanske vi även ser en uppvaknande av en ny typ av litterär autenticitet, en där författare som Midtsund kan frodas utan att tvingas anpassa sig till traditionella mediekanaler. Kan det vara så att den anonyma författarens framgång är ett tecken på en större förändring i hur vi ser på litteratur och dess roll i vårt samhälle?

I en tid där mer och mer av vår kultur blir digital, kvarstår frågan: Vad väntar oss i framtiden? Kommer vi fortsätta se en kluvning mellan ljudböcker och tryckta böcker, eller finns det en möjlighet för en sammanslagning där de båda formerna kan samexistera och berika vår litterära värld?