Det är ingen hemlighet att Sverige en gång hade ett av världens mest stabila energisystem, men genom medvetna beslut har detta system nu blivit instabilt. Elias Rosell lägger skulden för detta på Tidösamarbetet, men vi måste förstå att det är resultatet av både vänster- och högerpolitik som i åratal har bidragit till att försämra situationen.

Sverige har tidigare haft en balanserad mix av kärnkraft och vattenkraft, men nu ser vi konsekvenserna av att ha stängt sex fullt fungerande kärnkraftsreaktorer. Istället har vi blivit alltmer beroende av väderberoende vindkraft, vilket har gjort energipolitiken mer sårbar och lett till att vi i dag pendlar mellan elöverskott och effektbrist. Detta har lett till ökande elpriser och osäkerhet för både företag och hushåll.

Det är lätt att skylla på andra, men vi måste erkänna att den nuvarande situationen till stor del beror på ideologisk dogmatism kring miljöfrågor, särskilt från miljöpartierna, samt politiska uppgörelser som har uteslutit viktiga perspektiv. Sverigedemokraterna valde att inte delta i 2016 års energiöverenskommelse eftersom vi såg riskerna med att långsamt pressa ut kärnkraften ur energimixen. Idag ser vi bevisen på detta i form av högre elpriser och ett elsystem som är mer instabilt än någonsin.

Vänsterpartiets motstånd mot kärnkraft i sin helhet är exempel på en extrem hållning som fortfar att orsaka stor skada. Trots att ingen objektiv analys kan stödja deras position fortsätter de att förespråka en energipolitik som är blind för de verkliga effekterna av nedläggningen av kärnkraft.

Att bygga ny kärnkraft kommer att kosta, det är sant, men vi bör ställa oss frågan: Vad har den nuvarande energipolitiken redan kostat oss? Vad är värdet av de investeringar som har förlorats? Vi kan inte ignorera kostnaderna för att balansera elnätet när det inte blåser, eller kostnaden för att bygga ny infrastruktur utan kärnkraft. Det är miljoner som saknas i hushållens plånböcker och hundratals miljarder i potentiella förluster för vår ekonomi.

Elias Rosell efterlyser blocköverskridande energiöverenskommelser, vilket är en god idé. Men för att det ska ske måste vi erkänna och lära av tidigare misstag. Vi behöver en politik baserad på tekniskt kunnande och en förståelse för vad som krävs för att skapa ett robust energisystem som vårt land verkligen behöver. Något som Vänsterpartiet verkar ha svårt att acceptera.

Tidöpartierna arbetar nu aktivt för att lösa de problem som tidigare regeringar har orsakat. Det handlar inte om drömmar eller utopiska visioner, utan om att säkra Sveriges framtid med kloka och pragmatiska beslut. Det är dags för en ny riktning i vår energipolitik - en riktning som inkluderar kärnkraftens nödvändiga roll.