Regeringens nya stöttning på 340 miljoner kronor till kommuner som godkänner byggandet av ny vindkraft kan uppfattas som både en ekonomisk incentiv och en potentiell muta, där lokalbefolkningens livskvalitet och ekonomi riskerar att hamna i skymundan för kommunens ekonomiska intressen. Det är klart fördelaktigt för kommuner att ta emot ersättning för att kunna finansiera bättre resurser i förskolor eller fler lärartjänster, men oron finns för att de boendes intressen kommer i andra hand när beslutet om vindkraft tas.

Enligt Jordbruksverket bor nästan 88 procent av Sveriges befolkning i tätorter och berörs därför inte direkt av vindkraftsutbyggnaden. Det är de 12 procent som lever utanför tätorterna som står inför psykologiska och fysiska besvär till följd av buller och ljus, samt potentiella värdeminskningar av sina hem, vilket kan göra dem osäljbara. Det är dessa 12 procent som borde ha det avgörande ordet i frågan om vindkraftens etablering i deras närhet, snarare än de 88 procent som potentiellt kan dra nytta av statliga bidrag till kommunen.

Många svenskar är positiva till vindkraftsutbyggnaden, vilket kan förstås då den överväldigande majoriteten av dem inte personligen påverkas. Samtidigt är det ofta de som bor på landsbygden, inklusive miljöpartister, som uttrycker stöd för utbyggnad så länge det inte påverkar deras egna hem och omgivning.

Det påminner om samtal jag har haft med människor i Stockholm som var positiva till att ta emot flyktingar i sina hem, tills de faktiskt fick förfrågningar om att erbjuda boende. Då förändrades tonen och ursäkterna blev många och kreativa.

Svenskens vilja att framstå som godhjärtad kan beläggas med ett ord som vi ofta ser i diskussionerna – hyckleri. Många av dem som stödjer vindkraft har samma inställning: "bara inte på min bakgård".

Svenska medier har systematiskt riktat bort fokus från omfattande olyckor med vindkraftverk, och anledningen till detta är uppenbar; den gröna omställningen måste ske till varje pris, och negativa rapporter om vindkraftens effekter får sällan förstasidan.

Under de senaste åren har över 70 vindkraftverk i Sverige råkat ut för incidenter, från avbrutna vingar som skickats flera hundra meter iväg, till brinnande vindkraftverk där räddningstjänsten har varit oförmögen att släcka branden. Denna mörka sida av vindkraften kan knappast tabberas när ännu större och högre vindkraftverk byggs över hela landet.

Om vindkraftverk började byggas på hustak i tätorter, skulle svenskens acceptans för vindkraften med största sannolikhet förändras radikalt. Oavsett hur en kommun väljer att handla måste beslutet i första hand ligga hos de invånare som direkt påverkas av vindkraftens etablering i deras närområde.

Det är hög tid för en öppen och ärlig debatt om vindkraft som tar hänsyn till alla människors åsikter och den verklighet som många lever i.