KULTURDEBATT.

Många frågar sig: Varför borde vi bry oss om konstnärlig forskning? Reaktionerna är ofta negativa, inte minst från de som faktiskt arbetar inom fältet. Pianisten Klas Nevrin ifrågasätter varför denna gren av forskning skapar så mycket irritation i sin respons på min essä om ämnet. Men det är precis därför vi måste tala om det!

Här är fem tydliga skäl till varför vi behöver en rejäl debatt om konstnärlig forskning.

1. **Kostnaden för konstnärlig forskning är betydande.** I budgetpropositionen för 2025 föreslås fortsatt höjda anslag inom konstnärlig forskning, med 122 miljoner kronor för institutioner som Mejan, SKH, KMH och Konstfack. Jämfört med andra forskningsområden, såsom medicinforskning, kan dessa belopp verka små. Men i relation till det fria kulturlivet är det provocerande summor, särskilt när andra delar av kulturen knappt får stöd. Kulturtidskrifter, där konstnärer tidigare bedrev viktig kritik och självreflektion, tvingas ibland att lägga ner på grund av bristande resurser.

2. **Internationaliseringens utmaning.** Konstnärlig forskning skapar en situation där svensk-, och svenskspråkig kultur riskerar att hamna i skuggan. Genom den dominerande engelskan som forsknings- och kommunikationsspråk går vi miste om den rikedom som vår egna språk ger. Det skapar en arbetsmarknad där utländska sökande ges företräde, vilket ytterligare pressar den svenska kulturen.

3. **En bred påverkan på alla kulturfält.** Många kanske inte inser hur insikter från konstnärlig forskning genomsyrar hela det svenska kulturlandskapet. Nyutexaminerade filmare, musiker och skapare växer upp i en akademisk miljö där forskningsförberedande program är norm. Detta kan leda till en situation där de bästa konstnärerna inte alltid får de mest angelägna undervisningspositionerna.

4. **Duktighet kontra samhällskritik.** Det finns en misstänksamhet mot konstnärlig forskning, både internt och externt. Vissa menar att den utmanar etablerade normer och värderingar, men det är viktigt att ställa frågor om vad som verkligen utmanas. Är det kritik av samhällsnormer, eller handlar det snarare om att uppfylla vissa formella krav?

5. **En risk för avstånd från publiken.** Det finns en tendens att alltmer fokusera på akademiska diskurser istället för att engagera sig i direkt konstnärligt skapande. Konstnärer som börjar sina studier med ambitionen att skapa konstcellar ofta in i forskningsdiskussioner om normkritik, ofta bortom den direkt publika interaktionen.

Vi bör också beakta att en rad insatser har gjorts för att även ge den konstnärliga forskningen ett högre uppsving. Men det kan ställas på sin spets; när det kommer till helheten av kulturens utveckling, borde vi ifrågasätta de nya paradigmen som suger livskraft och spontanitet från skapandet. Gör vi verkligen vårt bästa för att säkerställa ett rikt och varierat kulturliv?

Lyra Ekström Lindbäck, en stark röst inom kulturdebatten, belyser dessa frågor och påminner oss om vår skyldighet att inte bara tillåta konstnärlig forskning, utan att också aktivt ompröva och kritiskt utvärdera dess roll i vår kultur.