I en banbrytande studie i USA visade det sig att AI överträffade läkare när det kom till att ställa diagnoser helt på egen hand.

Läkaren och forskaren Adam Rodman, som deltog i studien, uttrycker sin förvåning: – Naivt nog blev jag överraskad.

Studien, som genomfördes i slutet av förra året, involverade 50 läkare som fick i uppdrag att ställa svåra diagnoser. Hälften av dem hade tillgång till AI-verktyget Chat GPT, medan den andra hälften arbetade utan hjälp.

Rodman förklarar: – Många vårdgivare i USA har börjat integrera chattrobotar i sina arbetssätt. Men hur påverkar detta läkarnas beslutsfattande? Gör de dem bättre?

AI:s prestation var helt enkelt fantastisk.

Resultatet visade att läkare med AI-hjälp hade rätt i 76 procent av fallen, medan kontrollgruppen nådde 74 procent. Den verkliga chocken kom när AI fick operera på egen hand – den nådde hela 90 procent i korrekta diagnoser.

– AI-modellen utklassade dramatiskt båda grupperna. Den är kapabel att prestera på en häpnadsväckande nivå på egen hand, men den gjorde inte människor bättre, förklarar Rodman.

En potentiell förklaring till varför läkargruppen inte presterade bättre med Chat GPT kan vara att de inte fick tydliga instruktioner om hur verktyget skulle användas. Många använde det som en vanlig sökmotor. Dessutom har människor en tendens att ha svårt att argumentera emot sig själva, något som AI har en fördel i.

Rodman nämner: – Människor är inte särskilt bra på att säga 'det här är anledningarna till att jag kan ha fel'. Där hade AI-modellen en betydande fördel.

Debatt om AI:s roll

Resultaten har skapat oro bland läkare i USA, enligt Rodman. Han förstår deras bekymmer. Efter flera års utbildning och praktik är det nedslående att en AI, tränad på mycket information, kan uppnå liknande resultat.

Även i Sverige börjar läkare se AI:s påverkan. Sofia Rydgren Stale, överläkare och ordförande för Sveriges läkarförbund, säger: – Vi ser en enorm potential i AI för att förbättra vården, och alla läkare kommer att påverkas av utvecklingen.

Idag använder en av fyra läkare AI, främst för att hjälpa till med journalföring. Inom bilddiagnostik, som vid cancerdiagnoser, har det också skett betydande framsteg. Samtidigt finns det en brist på tydliga riktlinjer för hur AI ska användas, något som läkarförbundet har kritiserat.

Rydgren Stale noterar att AI kan ge bättre bedömningar i vissa situationer, men samtidigt finns det områden där AI kan underprestera, särskilt när det gäller specifika grupper i befolkningen. Hon påpekar även riskerna med att patientdata kan läcka ut.

Frågan som många ställer sig är om AI kommer att ta över läkarens jobb. Även om teknologin är kostnadseffektiv och inte upplever trötthet, varnar Rydgren Stale för att det politiska intresset ibland överskattar besparingspotentialen.

– Det viktiga är att vi använder AI:s potential men också hanterar de risker som finns. AI kommer att vara bra på vissa uppgifter, men det finns annat där människor är betydligt bättre. Jag tror inte att AI kommer att kunna utföra allt själv.

Begränsningar av AI

Rodman trycker på att studiens slutsats inte handlar om att ersätta läkare med AI. Att ställa diagnoser är enbart en del av läkaryrket. För att kunna ställa en korrekt diagnos krävs det att läkaren väcker rätt frågor och genomför nödvändiga tester – i studien hade de information redan insamlad.

– Största delen av min arbetstid handlar inte om att ställa komplexa diagnoser. Det handlar snarare om att kommunicera, koordinera, trösta och göra administration. Det här råder jag alla att tänka på när AI:s förmågor diskuteras, säger han.

Många läkare i USA använder redan AI för att dokumentera, sammanfatta och transkribera patientmöten. Kan nästa steg vara att AI även ger feedback under samtal?

Rodman avslutar med att säga: – Tänk om AI skulle kunna fungera som en tredje part i samtalet, lyssna och ge rekommendationer, eller till och med peka på våra egna förutfattade meningar, som vi vet är ett stort problem för läkare.