En alarmerande brist på beredskap

En ny rapport från Läkarförbundet avslöjar en alarmerande brist på beredskap bland Sveriges läkare inför potentiella kriser eller krig. Enligt en enkät från våren 2024, besvarad av 1 705 läkare med en svarsfrekvens på 38 procent, är det bara 34 procent av läkarna som känner till att det finns en krisplan på deras arbetsplats. Dessutom har 22 procent svarat att en sådan plan saknas, medan resten antingen är osäkra eller ovetandes.

Kunskapsläge bland läkare

Rapporten visar att 42 procent av de svarande läkare har 'ganska god kännedom' om vad som förväntas av dem vid en akut kris, men samtidigt har 40 procent en 'ganska dålig kännedom'. Detta oklart kunskapsläge kan förklaras av variationer i arbetsplatsernas diskussioner kring beredskapsfrågor. Sofia Rydgren Stale, verksamhetschef på Läkarförbundet, påpekar att tidigare erfarenhet påverkar läkarnas trygghet i krissituationer, vilket gör att yngre läkare ofta känner sig mer osäkra.

Brist på övning och krisövningens betydelse

Trots att det är en avgörande del av läkarnas ansvar, uppger endast 14 procent av dem att de har fått öva på krissituationer under det senaste året. Rapporten noterar att läkare vars chefer också är läkare har större möjligheter till övning.

Nya krav på vården och masskadescenarier

I ljuset av Sveriges medlemskap i NATO ställs dessutom nya krav på vården. Individerna på svenska sjukhus kommer nu att behöva kapacitet att hantera ett stort antal skadade människor vid konflikter. Enligt rapporten är det även nödvändigt att sjukhusen anpassas för att kunna ta emot masskadescenarier.

Primärvårdens roll och brister hos privata vårdgivare

Vidare framgår det att primärvården inte är lika involverad i beredskapsarbetet som sjukhusläkare, och särskilt resultatet från privatläkare är nedslående, vilket visar att även privata vårdgivare måste engagera sig mer i beredskapsarbetet.

Förbättringar sedan coronapandemin

En annan alarmerande punkt är att 42 procent av de svarande läkare arbetar på platser som inte har förbättrat sin beredskap sedan coronapandemin. Av dessa anser 10 procent att situationen faktiskt har försämrats. Stale uttrycker oro över att beslutsfattare inte har lärt sig av erfarenheterna från pandemin, där en av de viktigaste faktorerna för beredskap är tillgång till tillräckligt med vårdplatser och utbildad personal.

Krav på övergripande strategi

För att förbättra beredskapen kräver Läkarförbundet en övergripande strategi där staten tar ansvar för styrning och samordning av Sveriges 21 regioner. De efterfrågar även stipulerade tillgångar för ökad robusthet, inklusive fler utbildningar och övningar i krisberedskap, ansvariga beredskapsläkare och kompetent ledarskap genom hela vårdkedjan.

Proaktivt arbete för framtida kriser

I denna numera kritiska situation är det avgörande att sjukvården arbetar proaktivt för att säkerställa att de är rustade för framtida kriser. Stale meddelar att beredskapsfrågor är centrala i deras dialoger med politiker och beslutsfattare, och understryker att om sjukvården inte fungerar i fredstid, är chanserna små att den kommer att klara av en större kris eller krig.