Ökande skottskador världen över

Sverige står inför en alarmerande situation när det kommer till skottskador. Sedan 2011 har dödligt skjutvapenvåld mer än fördubblats, vilket sätter Sverige i en unik och oroande position jämfört med andra länder i Europa. Enligt doktoranden Karolina Nyberger, som studerat fenomenet på djupet, påverkar skjutvapenvåldet inte bara de drabbade individerna utan hela samhället, med enorma medicinska och ekonomiska konsekvenser.

Ny forskning kartlägger skottskador i detalj

Nybergers avhandling, med titeln "Vascular trauma and haemorrhage after firearm injuries", går på djupet med en detaljerad kartläggning av skottskador i Sverige. Arbetet bygger på svenska data men inkluderar även internationella jämförelser, särskilt i samband med masskjutningar. Målet? Att skapa en kunskapsbas som kan rädda liv och förbättra vården av skottskador i framtiden.

Vem drabbas mest?

Resultaten från avhandlingen ger skrämmande insikter. Det är främst unga män i storstäder som drabbas, men även mindre orter ser en ökning av skottskador. Den vanligaste skadelokalisationen? Ben, följt av armar och buk. Tragiskt nog dör var sjätte patient inom 30 dagar efter skottskada, och många av dessa avlider inom en timme — oftast på grund av livshotande blödningar eller traumatisk hjärnskada. Detta visar på en alarmerande trend: våldet blir dödligare.

Kärlskador bakom den höga dödligheten

Kärlskador är särskilt livshotande, främst i områden som huvud, hals och bröstkorg. Fynden pekar på att kärlskador i bröstkorgen kan leda till dödsfall snabbt, ibland bara minuter efter skottskada. Vid masskjutningar är det oftast ben och armar som skadas, men omkring en fjärdedel av dödsfallen kopplas till blödningar från centrala kärl. Detta understryker vikten av snabb och effektiv blödningskontroll för att öka chanserna till överlevnad.

Framtiden för skottskadevård

Kunskapen från denna avhandling är ovärderlig. Den belyser behovet av snabba insatser, särskilt för att stoppa livshotande blödningar så tidigt som möjligt. Resultaten kan även användas för att skapa framtida riktlinjer för hur vi hanterar skottskador.

Nyckelinsikter och framtidsplaner

Nyberger är inte färdig med sin forskning. Hon planerar framtida studier med syfte att djupdyka i traumaomhändertagande vid skottskador och önskar utöka sitt internationella nätverk. Samtidigt pågår samarbeten med Rättsmedicinalverket för att genomföra en större studie som jämför dödsfall och överlevande efter skottskador. Målet är att förstå de avgörande faktorerna som påverkar patienternas överlevnad, vilket kan ha stor betydelse för framtida räddningsinsatser.