Den 69-årige Boris Sharmahd frihetsberövades 2020 och dömdes till döden i Iran, anklagad för att ha lett en grupp som påstås ha genomfört terrordåd mot en moské. Rättegången har av både Tyskland, USA och människorättsorganisationer kritiserats som en uppvisning utan rättvisa.

Trots att Sharmahd hade tyska medborgarskap hade detta ingen inverkan på den iranska rättsprocessen. Detta är inte ett isolerat fall; det finns flera exempel, däribland svensk-iraniern Habib Chaab, som avrättades för "terrorism" i maj 2023. Chaabs avrättning skapade starka internationella protester och fördömanden från flera länder.

I en djupt oroande intervju med franska nyhetsbyrån AFP uttrycker Vida Mehrannia sin rädsla för att hennes make Ahmadreza Djalali, som greps 2016 i Iran och senare blev svensk medborgare, kan vara nästa på listan för avrättning: – Vi fruktar att samma öde drabbar Ahmadreza. Vi ser mönstret och det skrämmer oss.

Människorättsorganisationer som bevakar de senaste händelserna i Iran varnar för att avrättningarna har en ”skräckens effekt” på iranska dissidenter världen över. Gissou Nia, en välkänd människorättsadvokat, påpekar: – Iranska dissidenter blir nu måltavlor och många vågar inte längre återvända till sitt hemland av rädsla för repressalier.

Detta väcker stora frågor om rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Iran, där regimekritiker riskerar sina liv. Den internationella gemenskapen uppmanar till omedelbara åtgärder för att skydda iranska medborgare och sätta press på regimen att upphöra med sådana brutala straff.