I fredags tog infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) emot slutbetänkandet från den statliga utredningen som syftar till att effektivisera elektrifieringen av transportsektorn. Utredningen föreslår flera åtgärder men sätter fokus främst på lastbilar och laddinfrastruktur, medan bussarna lämnas helt utan förslag för framtiden. "När det gäller bussarna kommer utredningen inte med några förslag om vägen framåt", konstaterar Sveriges Bussföretag med besvikelse.

Utredningens uppgift var att undanröja hinder för en mer elektrifierad transportsektor. Bland deras förslag återfinns möjligheter för kommuner att tillåta el- eller väte-drivna lastbilar i bullerkänsliga områden, där tunga lastbilar annars är förbjudna.

En annan viktig aspekt från utredningen ger förslag om att koppla samman olika elnät, skapa flygplatser som energihubbar och införa nationell styrning av åtgärder för elektrifiering. Bussarnas elektrifiering beskrivs tyvärr bara i termer av nuläget, utan insikter på hur framtiden ska se ut.

Idag är busstrafiken på andra plats i den pågående elektrifieringen av transportsektorn. Vid årsskiftet 2023-2024 var 8,5 procent av landets bussar eldrivna, vilket är en imponerande siffra, men långt ifrån tillräcklig i kampen mot klimatförändringar. För att sätta saker i perspektiv: endast mopederna har en högre andel elfordon, med 13,7 procent, medan personbilar ligger på 5,9 procent.

Stadsbussar leder utvecklingen

Det är främst stadsbussar som är elektrifierade, men allt fler eldrivna regionbussar har också de senaste åren satt sina hjul på svenska vägar.

"Över 85 procent av alla svenska bussar kör idag fossilfritt, tack vare biodrivmedel och el", säger Anna Grönlund, branschchef vid Sveriges Bussföretag. Dock finns det stora skillnader mellan de olika segmenten av bussar. Elbussar har idag ett brett utbud, medan produktutvecklingen för region- och turistbussar (klass II och klass III) har varit låg.

Ett stort problem är att turistbussar i dagsläget enbart kan erbjudas asiatiska modeller, vilket väcker frågor kring social hållbarhet vid en övergång till elektrifiering. Laddinfrastruktur för dessa chaufförer är nästintill obefintlig eftersom utbyggnaden oftast koncentreras till större vägnät och godstransport-hubbar. Stadsbussar laddas vanligtvis på depåer, vilket blir problematiskt för turistbussar som behöver ladda under längre resor till populära besöksmål.

Brist på konkreta förslag

Under utredningens arbete har många branschorganisationer och experter, inklusive Sveriges Bussföretag, konsulterats. Trots detta är bussföretagen djupt besvikna över avsaknaden av nya, skarpa förslag som skulle kunna stödja implementeringen av elbussar i klass II och III. Bristen på laddinfrastruktur som är anpassad för dessa typ av bussar är även den en stor oro.

Även när det kommer till elskatten är besvikelsen märkbar bland bussföretagen. Medan spårvagnar och tåg är befriade från elskatt, belastas eldrivna bussar fortfarande av denna kostnad. Utredningen berör detta ämne, men presenterar inga konkreta åtgärder för att avskaffa elskatten för busstrafik, något som skulle kunna främja en snabbare elektrifiering av hela kollektivtrafiken.

En annan intressant aspekt är att eldrivna bussar skulle kunna öka resandet och minska trängseln på vägarna, samtidigt som de bidrar till renare luft och en mer hållbar transportlösning. Om ingen förändring sker kommer Sverige att få svårt att nå sina klimatmål. Den bristande fokuseringen på bussarna i denna utredning kan innebära att vi går miste om en stor möjlighet till att förbättra vår miljö och kollektivtrafik.