Det började som en vanlig dag på Sahel-sjukhuset i södra Beirut, med patienter i kö för dialys och andra som fick vård för akuta skador. Men plötsligt spreds allvarliga anklagelser från Israel om att Hizbollah skulle ha lagrat hundratals miljoner dollar och guld i tunnlar under sjukhuset.

Mariam Hassan, chef för akutmottagningen, beskrev skenande panik bland sjukhuspersonalen: "Vi trodde först att det var ett skämt. Det var en stor chock. Här vårdar vi patienter, vi har inga pengar, det är bara lögner!"

Med rädslan för en möjlig israelisk attack som hängde i luften, tog personalen beslutet att evakuera sjukhuset på bara en kvart. Utan tillräckligt med ambulanser körde de patienter i sina egna bilar till säkerhet.

"Vi hade ingen tid att tänka. Vi samlade snabbt ihop både sjuka och personal. Vi har sett vad som har hänt på andra ställen och litade inte på att det inte skulle ske här," säger Mariam Hassan.

Tomma operationssalar och en osäker framtid

Trots den massiva oron inträffade ingen omedelbar attack, men faran var reell. Över 50 andra sjukhus och kliniker har påverkats av israeliska angrepp, vilket lett till att många av dem tvingats stänga. Sahel-sjukhuset var länge ett av få sjukhus i området som fortfarande tog emot patienter, men nu gapar operationssalarna tomma.

Narkossköterskan Muhammad Abbas sade: "Vi förväntade oss aldrig att vi skulle bli en måltavla." Efter att israeliska styrkor inledde intensiva beskjutningar av Beirut för en månad sedan, har sjukhuspersonalen sovit på plastsoffor för att undvika att träffas av raketer när de tar sig till jobbet.

Bara några minuter bort ligger Libanons största offentliga sjukhus, Rafik Hariri, där ett stort flerfamiljshus precis intill har förstörts fullständigt av en bomb.

Räddningstjänsten i farozonen

Räddningsarbetare kämpar med att gruvar efter kroppar i ruinerna och under det senaste året har minst 163 anställda inom räddning och sjukvård dödats i israeliska angrepp. Ali Safieddin, chef för civilförsvaret i staden Tyros, varnar: "Israel bombar ofta en andra gång, så snart vi anländer till en plats."

Trots faran fortsätter räddningstjänsten sitt arbete, men de riskerar påtagligt mycket mer. Som ett sätt att förbättra säkerheten har Safieddin anpassat sina teams arbete genom att skicka ut tre personer istället för fyra i brandbilar, för att öka överlevnadsgraden vid eventuella attacker.

Bland minnen av förlust

Ali Safieddin bär en tatuering av en flicka med stora ögon på sin arm – en ständig påminnelse om sin tragedi under kriget 2006 då han förlorade sin 18-månader gamla dotter i en israelisk attack. Nu litar han inte längre på att någon plats kommer att vara säker, inte ens hans egen räddningsstation, som nyligen drabbades av en dödande attack mot dess ledare.

"Befolkningen räknar med oss; vi kan inte ge upp," säger han beslutsamt.