Det är återigen Bokmässa i Göteborg, ett evenemang som lockar tusentals bokälskare, författare och branschfolk. För de flesta innebär mässan trängsel, torr hy och en överdos av Jan Guillou. Men vad som verkligen pågår bakom kulisserna är en annan historia. Under veckorna innan mässan strävar kulturjournalister efter att positionera sig. Detta har blivit en form av offentlig 'peacocking', där de tävlar om att bli årets snackis och få lite extra uppmärksamhet i media.

Men varför är detta så viktigt? I en tid där sociala medier styr medielandskapet har kulturjournalister blivit mer medvetna om sina personliga varumärken. De söker sätt att sticka ut och bli relevanta i bruset av information och intryck som flödar under mässan.

Det handlar inte bara om att rapportera om böcker och författare; det handlar om att skapa engagerande berättelser som fångar publikens intresse. Många av dem deltager i paneldiskussioner, skriver insiktsfulla artiklar och delar sina upplevelser i realtid på sociala plattformar för att maximera sin räckvidd och påverkan.

Samtidigt finns det en viss press att också identifiera den senaste litterära trenden, kanske en ny genre som kommer att ta över bokmarknaden. Många journalister har påbörjat djupgående analyser av vad framtiden kan bära för medier och litteratur, för att både hålla sig relevanta och ge sina läsare det de vill ha.

Så nästa gång du ser en kulturjournalist på mässan, kom ihåg att det inte bara handlar om böcker – det handlar också om strategiskt tänkande och kreativt mygel i den litterära djungeln.