Rekryteringen av frivilliga soldater utomlands pågår för att skapa en betydande internationell styrka som ska stödja det krigströtta Ukraina i kampen mot den ryska aggressionen. Det är ingen tillfällighet att Azovbataljonen, känd för sin prestation på slagfältet, leder denna ansträngning. Deras mod och beslutsamhet har synts tydligt, särskilt under den intensiva belägringen av stålverket i Mariupol under den första krigsvåren.

Under den belägringen stod Azov-soldaterna emot ett massivt bombardemang i tio dagar, vilket vittnar om deras motståndskraft och hängivenhet. "Karl", som deltar i rekryteringsprocessen, förklarar att de som vill ansluta sig till styrkan kommer att genomgå grundliga psykologiska tester samt omfattande militär utbildning. Utbildningen är inte bara fysisk; den omfattar även utbildning i de unika aspekterna av krigföring i Ukraina, där drönare spelar en allt större roll.

Varje rekryt kommer dessutom att genomgå ett test med lättröndetektor för att säkerställa att inga ryska spioner infiltrerar deras led. Efter slutförd utbildning kommer de som går vidare att placeras i stormenheter inom infanteriet, där de kommer att utföra offensiva operationer, ofta i hårda närstrider.

Karl varnar för farorna och utmaningarna som väntar.

- "Verkligheten kan vara brutal; det handlar om krig, och allt som hör till det", säger han.

Azov-förbanden verkar för närvarande nära Toretsk i östra Ukraina, där striderna är intensiva. Många oroar sig för att den kommande politiska situationen i USA, med Donald Trump tillbaka som president, kan påverka det militärstöd som Ukraina får. Det finns en risk att stödet minskar eller till och med upphör, vilket skulle kunna förändra krigets dynamik dramatiskt.

Enligt Karl finns det även en oro för att andra länder i regionen, såsom Polen och de baltiska staterna, kan komma att ställas inför hotet från Ryssland om Ukraina inte lyckas hålla dem borta från Europa. Rekryteringen av internationella frivilliga är mer kritisk nu än någonsin. Är du beredd att svara på kallet för frihet och demokrati?