Utrikesnyheter har skakat om när Vita huset publicerade en detaljerad lista över tullar som kommer att påverka importerade varor från hela 185 länder och territorier. Fascinerande nog finns vulkanön Norfolk omnämnd bland dessa, trots sina 2 000 invånare, tillsammans med större ekonomier som Kina och EU.

Varje år exporterar Norfolk motsvarande nästan tio miljoner kronor i Kentia-palmer, främst till marknader i Europa, vilket gör det ännu mer underligt att de nu anges ha tullar. Invånare och företagare på den avlägsna ön, som har ett starkt beroende av turism, har uttryckt sin förvåning över besluten. Richard Cottleby, en lokal affärsman, utvecklar: – Norfolk är en så liten del av världen. Det är svårt att förstå hur dessa tullar kan påverka något.

Den australiensiska premiärministern Anthony Albanese kommenterade situationen och poängterade att Australien i stort sett klarar sig bra med en tullavgift på endast 10 procent, till skillnad från varor från EU och Kina. Men han har svårt att förstå varför just Norfolk skulle ådra sig högre kostnader. – Sist jag kollade var Norfolk en del av Australien, så att dessa specifika tullar mot en enskild ö verkar överraskande och lite märkliga, säger han i en intervju med ABC News.

Trots att Norfolk är en mycket liten aktör på den globala handelsmarknaden, påpekar Albanese att detta exempel verkligen visar hur det inte finns något ställe på jorden som går helt undan.

Gye Duncan, en noterad skattekonsult på ön, förklarar att dessa tullar troligtvis inte kommer ha någon betydande effekt eftersom öborna knappt handlar med USA – ”De vet förmodligen inte ens var Norfolk ligger. Det måste ha blivit något fel”, säger Duncan till Reuters.

Intressant nog inkluderar listan även de australiensiska Heard- och McDonaldöarna, som saknar invånare men ändå beläggs med 10-procentiga tullar. Det är anmärkningsvärt med tanke på att öarna enbart är hem åt pingviner. Enligt Vita huset beror detta på att de räknas som australiska territorier.

Dessutom har de norska öarna Svalbard och Jan Mayen också lagts till på listan med tullar på 10 procent, när tullarna för det norska fastlandet ligger på 15 procent. Detta har väckt frågor i biståndshanteringskretsar, där ekonomiska framsteg och handelsrelationer diskuteras.

Världen fortsätter att spekulera över tullpolicyerna under den nuvarande administrationen, och många undrar hur sådana beslut påverkar globala relationer och handelsdynamik. Frågan som ställs är: Är detta en del av en större strategi, eller är det bara en serie misstag?