Ekonomi: Drömmen för alla företag är att bli monopolister. Men det är viktigt att förstå att företags vinst och välfärden för arbetstagare och samhället som helhet hänger på om företag har verklig konkurrens. Daniel Lind diskuterar den vinstparadox som hindrar samhällsutvecklingen, och hur detta påverkar företagen själva.

I kölvattnet av de senaste årens inflationskris har diskussionerna blossat upp kring vad som triggar denna plötsliga prisökning. Mycket av fokus har lagts på företagens prissättningsstrategier och hur deras beslut påverkar hela ekonomin.

Det har blivit uppenbart att inflationskrisen, både i Sverige och globalt, främst drivs av en snabb ökning av företagens vinst per såld produkt. Trots en minskad efterfrågan har företagens vinstandelar ökat, vilket innebär att när vi nu ser ljuset i tunneln efter lågkonjunkturen, ligger företagens lönsamhet fortfarande på en historiskt hög nivå.

Denna avvikelse från det normala mönstret ger upphov till frågor om hur konkurrensen fungerar i olika länder och branscher. Om konkurrens fungerar effektivt, borde det vara omöjligt för företag att öka sina vinster samtidigt som antalet sålda produkter minskar.

Jan Eeckhout, en ledande ekonom, har skrivit boken ”The Profit Paradox: How Thriving Firms Threaten the Future of Work”. Han argumenterar för varför konkurrens är avgörande för ett sunt samhälle. I USA har andelen löner i ekonomin minskat dramatiskt sedan 1970-1980-talet, särskilt bland lågkvalificerade arbetstagare, trots en positiv produktivitetstillväxt. Detta har skapat en klyfta mellan de värden som arbetstagare skapar och ersättningen de får.

Denna klyfta syns också globalt, där företagens möjlighet att sätta priser över sina produktionskostnader har ökat. Men det är inte alla företag som drar nytta av dessa högre priser; istället har det blivit de redan starka företagen som har ökat sina marginaler. 10 % av företagen säljer sina produkter för upp till 250 % över produktionskostnaderna, vilket ger dem enorma vinstmarginaler.

Eeckhout belyser hur denna ökade marknadsmakt är skadlig för den övergripande ekonomin och för arbetstagare. Det handlar om en vinstparadox där de företag som framgångsrikt utnyttjar sin marknadsmakt också påverkar politiken i sin fördel – en cykel av rikedom som ökar marknadsmakten ännu mer.

Företagens strategier, som att använda avancerad teknologi och globalisering för att stärka sin position, har lett till en obalans i maktförhållandet mellan arbetsmarknadens aktörer. Om konkurrensen hade varit starkare, skulle arbetstagarnas reella köpkraft förbättrats, vilket skulle ökat anställningsnivåerna och skapat en bättre förhandlingssituation för arbetstagarna.

Men hur tar vi oss ur denna ekonomiska ineffektivitet och ojämlikhet som har blivit normen? Eeckhout föreslår att vi behöver stärka konkurrensen genom en rad politiska förändringar för att återskapa balans på marknaden. En sund marknad där inget företag kan kontrollera prissättningen kommer att gynna både företagen och samhället.

Det är avgörande att förstå att marknaden i sin nuvarande form missgynnar arbetstagare, och därför måste löntagare få en starkare röst och inflytande i sina företag. Genom att begränsa arbetsgivarnas makt kan vi börja vända trenden.

Boken utmanar det traditionella synsättet att marknader alltid fungerar effektivt utan ingripande, och lyfter fram behovet av aktiv politik som stödjer en mer rättvis och balanserad ekonomi. Det är ett klargörande budskap för oss alla: Vinstparadoxen hotar inte bara företagens överlevnad, utan även demokratin.

Som George Orwell en gång sade: 'Problemet med tävlingar är att någon vinner.'