Narkotikaberoende läkare och rattfylleridömda ambulanssjuksköterskor fortsätter att verka inom vården, utan att tillsynsmyndigheterna får information om deras brott. Detta har lett till allt högre krav på att lagarna måste förändras för att säkerställa patientsäkerheten.

En alarmerande händelse har skakat vårdsystemet: En neurokirurg dömdes för grovt rattfylleri i Linköping och orsakade därefter att en patient blev förlamad under en operation. Det dröjde över ett år innan Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) informerades om domen, tack vare ett anonymt tips. Denna situation belyser ett stort systemfel inom vården, där över eleven domar mot legitimerad vårdpersonal för missbruksrelaterade brott inte har rapporterats till Ivo, trots lagkrav.

Det handlar om åtta olika läkare och sjuksköterskor vars domar helt har fallit mellan stolarna. I tre av fallen är Ivo fortfarande helt ovetande om brottens existens. Peter Islander, rättschef på Domstolsverket, uttrycker sin oro och påpekar att även om domstolarna inte direkt bryter mot lagen, så kan den bristande expedieringsskyldigheten kosta liv och hälsa.

För att åtgärda situationen efterfrågar nu Domstolsverket en förändring i regelverket. En potentiell lösning skulle involvera ett automatiserat system där domstolarna ställer en fråga till Socialstyrelsen för att ta reda på om den åtalade finns i deras register över vårdpersonal. Genom denna åtgärd skulle domstolarna få möjlighet att informera Ivo och Socialstyrelsen om domen, vilket skulle minska risken för att vårdpersonal dömd för allvarliga brott slinker igenom systemet och fortsätter att utsätta patienter för risk.

Detta är en stor skandal som reser frågor kring hur väl skyddade patienter egentligen är i dagens vårdsystem. Journalister och samhällsdebattörer trycker nu på för snabba förbättringar och en större transparens i hur domar redovisas inom vården. Kan detta bli förändringens startskott för en mer ansvarsfull vårdsektor?