En ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) avslöjar att hela 71 procent av Sveriges befolkning fortfarande är ovana vid generativa AI-verktyg. Det är en tydlig signal om hur snabbt tekniken utvecklas och samtidigt hur mycket som återstår att förstå och anpassa sig till.

Flera faktorer spelar in i denna tveksamhet. Många svenskar ser inte den praktiska nyttan av AI-teknik, andra har ett bristande intresse, och en djupare faktor är okunskapen. Många vill gärna ha hjälp att göra vardagen enklare, men vet inte var de ska börja. Det skapar en paradox där tekniken erbjuder lösningar, men användarna stångas med egna hinder.

Rädsla – ett stort hinder

Inom näringslivet finns liknande farhågor. Företag vill gärna vara i framkant när det gäller AI och digitalisering, men rädslan för att äventyra sin egen eller sina kunders integritet hindrar dem. Riskerna med att dela affärshemligheter och andra känsliga uppgifter är alltför stora för många.

Forskningsrapporter visar att denna rädsla är mer utbredd än någonsin, och tyvärr kan den hämma både innovation och tillväxt. Känslan av osäkerhet kan leda till att företag drar sig för att utforska nya möjligheter, inte bara med AI utan med digitalisering överlag. Dessutom, med den snabba förändringen av marknadslandskapet, kan företag som inte anpassar sig bli kvar i det förflutna.

Det är därför avgörande att både individer och företagsledare investerar tid och resurser i att utbilda sig kring AI. Genom att skaffa sig kunskap och förståelse för teknologin kan vi övervinna rädslan och använda AI för att verkligen förbättra både vårt arbete och våra liv. Så vad är nästa steg? Att öppna upp för dialog och utbildning kring AI, så att vi tillsammans kan göra framtiden mer tillgänglig och mindre skrämmande.