Känslor får inte styra debatten om AI-risker

I en aktuell debattartikel av Jonas von Essen framkommer det oroande att viktiga frågor kring AI riskzoner anses kunna styras av känslor istället för fakta. Von Essen refererar till tveksamma källor som bloggar och osäkra enkäter om AI-forskare. Detta måste vi adressera! En sådan viktig diskussion måste vara välgrundad och präglad av evidens.

Fakta kontra spekulation: AI kontra klimatforskning

Att likna diskussionen kring AI med klimatförändringar är direkt missvisande. Klimatvetenskapen har en solid grund i beprövad fysik och omfattande datainsamling, vilket skapat en trovärdighet i forskarnas prognoser. Å andra sidan, forskningen om "existentiella AI-risker" befinner sig fortfarande i en spekulativ fas, utan några fastställda mekanismer att förlita sig på.

Prioritera verkliga risker och möjligheter

Vi har tidigare varnat för de verkliga risker vilket AI kan medföra, såsom spridning av desinformation och överanvändning av energi i datacenter. Dessa faror ignoreras när fokus ligger på svårfångade existentiella hot. Forskningen behöver istället inrikta sig på ansvarsfull utveckling av AI utifrån nuvarande problem.

EU:s AI Act och medborgerligt perspektiv

EU:s AI Act är ett första steg i rätt riktning. Men det krävs även ett inkluderande samhällsperspektiv, förankrat i evidens. Folkets AI-kommission är en lysande exempel på hur medborgare kan engageras i denna viktiga fråga.

AI:s potential får inte glömmas bort!

Låt oss inte glömma de positiva aspekterna av AI, som nyligen lyftes fram i DN. Från medicinska framsteg till bättre väderprognoser och hjälpmedel för blinda – AI har potential att förbättra våra liv. Istället för att låta rädslan hindra oss, låt oss forma en framtid där vi aktivt utnyttjar dessa möjligheter!

Tillsammans, låt oss föra en konstruktiv och faktabaserad dialog om AI och skapa en hållbar och positiv utveckling.